Näe, jag kan inte låta bli att skriva ett argt och bittert inlägg. Efter att ha läst om alla våldtäkter och våldtäktsförsök som utförts i denna stad den senaste tiden så inser jag nu att jag måste ge upp. Jag måste ge upp min tro på att varje människa är fri att göra det den vill om den inte skadar andra. Jag måste ge upp min frihet. Jag kan inte gå ut ensam på kvällarna längre.

Om jag känner för en kvällspromenad så går det inte om inte T kan följa med och vakta mig. Om jag ska ut på krogen så måste jag ha sällskap hela vägen hem, eller så får T gå hela vägen ner på krogen för att hämta mig. Man kan ju inte ens gå halva vägen var som det verkar just nu. Man kan inte ens åka taxi utan att någon äcklig jävel ska ofreda en.

Nej men jag får väl rätta mig i ledet. Jag måste inse att jag är en kvinna och jag ska hålla mig på mattan. För om jag går ut på nätterna så kanske någon som har lust att ha sex tar sig friheten att stoppa in sin kuk i mig, utan att fråga vad jag tycker om det. Jag menar, jag är ju kvinna, jag är bara ett hål och är jag ute efter klockan 20 så vill jag bli våldtagen.

Jag får väl sitta här i mitt jävla fängelse och ruttna resten av livet, för det är just så det känns, som att jag sitter fängslad. Det är rätt ironiskt att alla kvinnor ska betala för vissa mäns äckliga vidriga begär. Det är ju DEM det är fel på, inte OSS. Hur fan kan man låta det bli såhär? Ska min pojkvän behöva skicka med ett vapen varje gång jag ska gå utanför dörren? Eller ska han behöva vara min vakthund?

Jag tycker att det är dags för alla män som inte våldtar och alla kvinnor att protestera mot de här äckliga svinen som förstör systrar, döttrars, fruars och vänners liv med sina vidriga drifter. Jag tycker vi ska protestera mot de alldeles för låga fängelsestraffen och kräva mer poliser ute på stan på nätterna. Samt bättre belysning. Jag tycker att våldtäktsmän ska sitta inne på vanliga avdelningar på fängelserna, så det får smaka på sin egen medicin. Så de får känna hur det känns att bli utsatt för andras hat och begär. Så att de som ändå ska sitta och ruttna i fängelset hela livet kan ta död på dem åt oss.

Jag vill vara fri. Inte fångad. Vad har jag gjort för att förtjäna ett liv som instängd?

En gång i tiden var det en (manlig) feminist som erbjöd mig att fixa pepparspray åt mig. Då trodde jag fortfarande att jag skulle klara mig och tackade nej. Nu är det annorlunda. Jag tror jag ska kontakta honom och be honom ordna med det.