Nyfiken i en strut, tittar ut

Det finns en sak jag varit riktigt nyfiken på under en lång tid, nämligen ett projekt en viss vän till mig varit väldigt förtegen om.

Imorgon är det dags för premiär för ”reklambloggen skriven av oss som ivrigt klättrar”, som hon skriver i sin egen blogg. Jag är sjukt nyfiken på vad jag kommer få läsa om. Min vän är en stjärna när det gäller att fånga och behålla ens intresse så jag tror inte att jag kommer bli besviken.

Titta in imorgon när denna nya blogg öppnar, ni hittar den på www.fakeitmakeit.se

Detta gick lite väl lätt

Kors i taket! Jag tror jag är klar med första uppgiften, lite finjusteringar kvar bara. Undrar om jag ska belöna mig själv med att packa en stund innan jag börjar med uppgift två?

Eller kanske ta en powernap, äta eller duscha. Idag gäller det att prioritera.

Förkyld

Usch vaknade av att min hals var sådär mysigt svullen och svidande. Jag som hållit mig ifrån förkylningar så bra sedan jag slutade jobba.

Idag ska jag plugga och packa kartonger. Mitt liv är väldigt händelserikt just nu.

Jag hatar folk som inte kan stava till förkyld utan skriver förskyld. Borde vara böter på den felstavningen.

Tji fick ni!

Expressen berättar idag om att en massa människor hör av sig till kanal 5 inför premiären av ”Färjan” som ska visa livet på Finlandsfärjan Cinderella. Dessa människor är livrädda för att deras snedsteg ska skymta fram i tvrutan. Livrädda för att deras respektive ska få reda på deras otrohet, för ”det som händer på båten stannar på båten” som folk brukar säga. Jag säger bara IN YOUR FACE!

Skitbra av kanal 5 att inte lyssna på de där otrogna människorna och sända programmet som det är, utan att ändra något.

Jag kan ge ett jättebra tips: Vill du inte bli påkommen när du är otrogen, så var inte otrogen.

Ibland går det inte bra alls

Fan det här går inte. Är för trött för att plugga. Har i alla fall kommit igång lite. Är så mycket som ska sättas ihop till en så kortfattad text, måste sätta mig och göra ordentliga anteckningar imorgon.

Tankar som snurrar och en uppgift som inte vill bli klar

Åååh det gårr ju bara inte att plugga! Jag blir tokig. Har försökt göra klart uppgiften hela veckan, men är så sjukt mycket tankar som snurrar runt i mitt huvud just nu att jag inte kommer mig för att prestera.

Önskar att jag kunde skriva ner allt som pågår här så jag fick det ur mitt system för en stund, men eftersom i princip ingen jag känner kan hålla käften om saker så går det inte. Saknar den tiden då jag bloggade relativt anonymt.

Jag ska göra klart den jävla uppgiften ikväll, om jag så får sitta uppe hela natten och vara halvdöd i skolan imorgon, nu kan jag inte vänta längre.

Dagens gubbar alltså

Idag när vi var på Willy:s och handlade så stod T vid köttet varpå det kom en gubbe och ställde sig skitnära och på hans fot. T armbågade gubben lite lätt för att han skulle fatta att han stod på honom. Sedan kom jag och ställde mig bredvid T, då kommer gubben bakom mig, knuffar till mig skithårt så att det gör ont i axeln och jag far in i en pelare! Jag säger då ”jag står här” och går därifrån men ser till att lagom högt säga ”se dig för gubbjävel”.

Jag var så sjukt nära att fråga honom om han brukade gå runt och knuffa kvinnor hur som helst och om han var helt jävla dum i huvudet. Jag orkade dock inte ställa till en scen eftersom jag vet att då hade mina föredetta kollegor fått slösa tid på en arg gubbjävel.

Jag fattar bara inte hur gubbar kan tro att de kan bete sig hursomhelst? Om min kille knuffar på honom får han väl knuffa tillbaka på honom, inte hämnas genom att gå på mig. Varför ens knuffa sig fram vid köttdisken? Köttet ligger väl kvar två minuter senare när vi har flyttat på oss?

Inte nog med den gubbjäveln. När vi skulle betala så stod en gubbe framför oss och han lämnade ett paket Serranoskinka (dyrare än vanlig skinka) i korgen eftersom han inte tänkte gå tillbaka med den. Varpå jag lite syrligt säger ”du glömde din skinka” och lägger den på bandet. Då börjar han direkt ”ja, jo, äh jag tar den”. Bara för att han får för sig att skinkan är för dyr så ska fan inte butiken behöva betala för det.

Vad är det för fel på gubbar numera?

Min plan, som kan gå åt helvete om jag inte lär mig plugga

Jag fattar inte varför det går så segt med pluggandet. Jag ska ju svara på frågor om katastrofmedicin och jag tycker ju att katastrofmedicin är jättespännande.

Idag har jag hasat mig upp ur sängen, tvättat, kollat på Desperate Housewives. Klockan 17 öppnade jag skolboken första gången. Får man ens vara så seg?

Jag måste verkligen läsa upp matte B. Jag fattar bara inte hur jag ska palla. Jag hatar matte och jag förstod ingenting när vi läste matte B i (eller skriver man på? Har hjärnsläpp). gymnasiet.

Jag vet inte om jag berättat att min nya plan är att bli sjukgymnast? Det är den i alla fall. För att komma in på utbildningen på KI så måste man ha godkänt i matte B. Samma sak om man vill sjuksköterska. Så det är bara att jobba som uska ett år eller två för att lägga undan lite pengar, betala tillbaka första csnlånet, läsa upp matte B och sedan söka.

Planen är skaffa mig en liten buffert och sedan att jobba medan jag pluggar och inte ta lika mycket studielån som nu, för det är ändå tre års utbildning till sjukgymnast.

Desperat ung kvinna kollar på Desperate Housewives istället för all plugga

Har börjat kolla igenom mina Desperate Housewivesboxar igen. Kom till avsnittet då Betty Appelwhite och hennes son efter mycket om och men lyckas få ner ett lik i bilens bagagelucka. Det är bara det att just när Betty smäller igen bagageluckan så kommer hennes son på att nycklarna till den och bilen låg där i. Betty börjar då skratta och hennes son kollar på henne som om hon är galen, då tittar hon på honom och säger ”sometimes you just got to laugh”.

Jag skrattade nästan ihjäl mig, för jag fick en bild av mig och mamma i samma situation och jag lovar, hon hade agerat likadant.

Vet inte hur många gånger vi tittat på varandra och börjat asgarva åt den komiska situation vi hamnat i. Än har vi inte gömt några lik, men vi har en förbannelse över oss i vår familj. Kan något gå fel för oss så gör det det, men det går inte fel på samma sätt som för andra människor, utan helt galet fel.

T är en sådan som det i princip alltid gått bra för, så mina föräldrar sa redan tidigt i vårat förhållande, att ”hörrö T, var beredd på att saker kommer börja gå åt helvete, för nu har du dragit på dig vår familjeförbannelse”. De hade rätt. T brukar säga det, att han aldrig hamnat i så komiska och krångliga situationer som när han blev tillsammans med mig och så fort något skiter sig så muttrar han om den jävla förbannelsen. Så akta er, kom inte för nära, jag kanske kastar förbannelsen på er…

Onsdagspladder

Det här med att plugga har inte gått så bra. Plötsligt var det väldigt mycket viktigare att städa lägenheten inför visningen imorgon och att sitta här och blogga.

Jag måste vara klar med två uppgifter innan veckans slut. Så är det bara.

Min yngste lillebror var här idag. Det var bra. han får mig alltid på så bra humör. Min äldste lillebror vill leka med mig i helgen, vilken underbar vecka Båda bröderna har tid för sin gamla syster.

Mina bröder har en galen förmåga att märka när jag är ledsen. Jag fattar inte hur de kan se det snabbare än mamma, pappa och T. Jag fattar inte hur de kan se det alls när vi ses så sällan. Äldste brorsan frågade mig om jag var ledsen så fort jag sagt en hel mening när vi pratade i telefon, den yngre gav mig bara världens största puss och kram när vi sågs idag.

Mina syskon är något av det finaste jag har.

Nu ska jag försöka öppna skolboken i alla fall. Tjohej.