
"Hit me like a ray of sun Burning through my darkest night You're the only one that I want"


"Hit me like a ray of sun Burning through my darkest night You're the only one that I want"

"Come and open up your folding chair next to me, My feet are buried in the sand and there's a breeze, There's a shadow, You can't see my eyes, And the sea is just a wetter version of the skies. Let's get a silver bullet trailer and have a baby boy, I'll safety pin his clothes all cool and you'll grafiti up this toys I've got a perfect body, but sometimes I forget, I've got a perfect body, 'cause my eyelashes catch my sweat, yes they do. They do"

Shit, det här med två löner alltså, det är bra skit. Nu ska det både sparas och slösas. Funderar på att testa Feng Shui hemma, så ska rensa ut grejer och möblera om också, om det går. Man får nämligen inte ha tvättkorgen i sovrummet, men var ska vi då ha den, vardagsrummet? Krångligt om man är trångbodd, hur gör de ens i asien där de bor i minilägenheter?

Idag har jag jobbat. Undrar hur många av mina inlägg som börjar med idag egentligen. Hur som helst, idag har jag jobbat, vi hade lagom bemanning så har varit en skön dag med lagom mycket pyssel. Efter jobbet så hälsade jag på hos distriktssköterskan. Mitt diastoliska blodtryck har sjunkit, men det systoliska har stigit. Jag vet inte vad mitt blodtryck leker för lek, jag hänger inte med i alla fall.
Nu tänkte jag sätta mig på balkongen och lapa sol innan T kommer hem. Hans snälla syster ska låna ut sin bil till oss, så vi tänkte åka och handla. Han ska åka till Oslo nästa vecka så vi måste handla nu, annars får jag svälta eftersom jag varken kan bära tungt eller köra bil. Min andrechaufför är hans reskamrat så jag är chanslös liksom.
Jag har inte bestämt mig för vad jag tycker om att han åker bort ännu. Jag hatar att vara ensam i denna lägenhet på nätterna, men samtidigt så kan jag behöva tänka lite. Jag orkar inte vara svartsjuk längre, vill han ha en norska som pratar obegripligt så vill jag i alla fall inte vara tillsammans med honom, så det blir inget problem
Det är lite läskigt att vara ensam för jag har knappt varit det sedan vi flyttade ihop, men samtidigt så tror jag inte att jag mår bra av att behöva tänka på någon annan just nu, så kanske är det det bästa som kan hända för tillfället på sätt och vis. Då kan jag slappna av, äta när jag vill och vad jag vill, städa när jag vill, tvätta när jag vill, gå ut och göra saker utan honom utan att behöva tänka på om det orsakar att vi inte ses på en vecka.

Jag är fri, älskad, oberoende och har en enorm utstrålning som gör att människor dras till mig.

Jag svettas ihjäl. Ska aldrig mer gå till gymmet när det är såhär varmt ute. Känns som att hela jag drunknar i svett. Igår fick jag ta blodtryck hos distriktssköterskan, fortfarande för högt. Ska dit imorgon också och sedan blir det att gå till läkaren på tisdag. Hoppas det inte är något knas, det är nog jobbigt om det är på grund av stress, eftersom jag är sämst på att stressa ner. Dock är jag rätt nöjd med att inte kunna använda hormoner som preventivmedel, helt ärligt så känns ångesten lättare utan de där hormonerna. Den försvinner inte, men den är inte lika djup och bottenlös. Sedan så avskyr jag ju kondomer också, men det är en annan femma, vi har inget val just nu.
Nu ska jag ta en iskall dusch och sedan försöka sola ryggen på balkongen, ser ut som en Othellobricka för tillfället.

Jag blir så trött på det här. Allt han behöver göra är att verkligen lyssna och ta till sig. Det är så enkelt att få mig att må bra i förhållandet. Skitenkelt, men han lyssnar ju inte på riktigt.
Ingen lyssnar på riktigt.

Alltså hur gör människor med alla sina papper? Jag får panik på alla papper man behöver spara. De ligger och dräller över hela lägenheten och de tar liksom aldrig slut. Pärmarna är överfulla och det dyker bara upp mer och mer papper!!! Jag avskyr att sortera men jag avskyr samtidigt att inte ha kontroll så jag vet inte hur jag ska göra. Var ska alla papper bo? Hur blir man en sådan som sätter in dem i pärmen så fort de dyker upp?
Hur organiserar ni era papper?

Inte kul att jag precis har vaknat. Klockan är ju för fan 13.37. Hur lyckas man? Halva dagen är borta och imorgon är det jobb som gäller igen. Inte för att jag vet vad jag hade tänkt göra idag men i alla fall. T tycker att vi ska städa, helst nu på en gång, det tycker inte jag. Får se hur länge det tar innan han börjar gå runt och plocka…Jag kommer blir arg, jag avskyr när folk stressar mig när det gäller tråkiga saker som städning.
Jag vet att vi måste städa, det var längesen vi inte bara snabbstädade. Jag vet också att det inte tar så himla lång tid. Ändå känns det som de jobbigaste i hela världen.

Lillasyster: ”T är så jättelång, hans rumpa får ju inte plats i byxorna! Om han blir längre och längre så vet jag inte vad han ska göra!”
Behöver jag nämna att T brukar ha häng på byxorna?