Krehuifigfke

T kom hem tidigare. Han överraskade mig i tisdags. Snacka om att jag blev pinsamt glad. Det började med att han ringde och sa att det var dåligt väder i Oslo, så de skulle dra vidare. Vart visste de inte och de skulle nog bli kvar till på lördag, vilket gjorde mig ursinnig eftersom han sagt dagen innan att han kanske skulle komma hem på onsdagen. Sedan skickade jag sms och sa att han skulle höra av sig när de stannat så att jag visste var de befann sig, varpå han svarade att de redan stannat och satt och åt. Han vägrade dock svara på var de var. Vilket såklart gjorde mig misstänksam. Sedan kom jag väl mer eller mindre fram till att det skulle kunna vara så att han ville överraska, men vågade inte tro på det, för att slippa bli besviken. Efter en rad mystiska sms om att han tittade på tv i soffan så förstod jag dock att han verkligen var hemma, vapå jag nästan sprang hem med mina skyhöga klackar.

Är så glad för att han kom hem tidigare, igår var vi på Grönan, vi vann 2100 gram plopp och en gosekatt. Asnajs. Idag däremot vann vi inte ett skit. Vi lånade bil och allt för att åka till Heron City och käka samt gå på bio. Det var bara det att efter maten så började jag må konstigt. Fick hjärklappning, kallsvettades och mådde allmänt kasst. Tänkte att det var magkatarr och gick på toa. Det lugnade sig lite och vi köpte biobiljetter (fast jag sa faktiskt till T att vi borde vänta sådetså) men efter en stund blev det riktigt illa. Varpå jag fick min Spaghetti carbonara i repris om man säger så. Efter mycket om och men samt frossa så insåg vi att vi var tvugna att ge upp och åka hem. Man får som ni vet inte lämna tillbaka biobiljetter, så 200 kronor i sjön och en middag som inte ens stannade i magen blev det av vår underbara myskväll tillsammans.

Shit happens, men varför händer det ALLTID mig. Varför ska jag straffas så fort en bra sak har hänt? Varför får jag inte bara må bra och ha kul?