Jag dammsuger typ en gång i månaden kanske, undrar om vi är äckliga? Vi brukar typ sopa några gånger i veckan dock. Damerna på mitt jobb dammsuger varje dag trots att de inte har djur så jag börjar få lite komplex.

Låter jobbigt med 10 dörrar, jag måste gå till ett annat hus, det är också skitjobbigt!

Tror också att man förlorar mycket på att inte plocka undan efter sig, jag är värdelös på det. T blir galen på mig.

Matilda: Smart med trosorna, måste införskaffa fler!!! Haha jag är lika kass när det gäller de där Ikeakassarna, hinner använda upp nästan allt i dem innan jag tvättar nästa gång, så inget hamnar liksom i garderoben…

Vi har samma problem med köket, två tallrikar och kastrullerna man använt gör att det ser ut som att man har världens diskberg medan det inte ens skulle märkas hemma hos någon med mindre kök. Säg till när du kommer på hur man hinner med att diska, jag har inte kommit på det ännu!

Jag är likadan när det gäller T och sysslor, jag blir arg om han inte gör dem men när han gör dem blir jag irriterad på att han inte gör dem likadant som jag gör. Har dock blivit grym på att tänka bort att han inte gör som jag tycker. Låter bli att titta på när han städar och sedan låtsas jag att han gjort som jag brukar göra. Om jag inte hittar någon enorm fläck han missat eller något…

Iaf, tanken är att vi ska dammsuga dagligen. Med fyra katter kan man säkert göra det två gånger om dagen och ändå hitta lurvar och kattsand överallt om man vill. Det går sådär med daglig dammsugning, men iaf varannan dag.

Sängkläder.. förmodligen inte så ofta som man borde? Jag vet inte, men krypet sover ju i vår säng, så han brukar ordna så att det blir tvunget ibland.

Tvättar ja.. alltså.. ena veckan inte alls, en annan vecka tre gånger. Jag måste igenom typ hundra dörrar (näe, men tio. på allvar alltså) för att ta mig till tvättstugan och kan bara tvätta när J är hemma så jag skjuter gärna på det. Å andra sidan så kör jag bara två maskinen åt gången också, för vi har så korta tider och man kan bara boka en tid åt gången

Diskmaskin =) En stor som vi kör dagligen.

Jag tror förresten inte att problemet egentligen är att man inte städar tilllräckligt ofta, utan att man är så urusel på att plocka undan efter sig. Du vet, jag gör det där sen..

Ja det är helt sjukt hur samhället ser ut när det gäller att inte skylla på någon…Folk tiger hellre och tar skit för någon annans misstag än att peka ut någon. Sjukt.

När det gäller samhället så finns det nog mycket att diskutera också. Och om jag inte minns fel så var det i något av de senaste numren av Fokus en artikel just om den svenska tendensen att skylla ifrån sig, att till exempel fel kan begås på sjukhus utan att någon visas vara ansvarig – naturligtvis måste någon vara ansvarig! Och den tendensen är faktiskt ganska motbjudande, tycker jag med.

Wedérus: Jag menar inte att man inte får tycka att människor behandlat en fel och att det har fått konsekvenser, jag menar bara att alla egentligen har verktygen som krävs för att ändra på dessa konsekvenser. Det är en bra försvarsmekanism att skylla allt på någon annan, självklart får det en att må bättre och vissa behöver göra så ett bra tag för att hålla huvudet över ytan så att säga, men man kan inte hålla på så för evigt tycker jag. Jag är bara trött på att hela det svenska systemet verkar gå ut på att skylla ifrån sig. Har någon på försäkringskassan tappat bort ens papper så är det för att de har så mycket att göra, eller så var det någon som var ny på jobbet osv. ursäkterna tar aldrig slut, kan inte någon bara säga att ”ursäkta jag tappade bort dina papper”. Om någon som är ung misshandlar så är det för att det fanns våld i hemmet, han/hon inte blev uppfångad av systemet i tid och så vidare. Visst kan det vara så, men samtidigt så kanske det inte alls var så, personen kanske visste precis vad han/hon gjorde. Samhället består bara av en jävla massa ursäkter, det är inte konstigt att folk tappar bort sig själva när de aldrig lär sig att ta konsekvenserna av sitt handlande eller ältar saker i en evighet istället för att ta tag i situationen.

För mig är det viktigt att inte skylla ifrån mig för att jag vill veta var jag har mig själv, jag vill inte ljuga för mig själv. Det hjälper mig inte i min personliga utveckling. Ärlighet varar längst. Det handlar också om hur jag vill vara. Jag vill inte vara en sådan som sätter andra i skiten för att jag inte kan erkänna mina fel. Min huvudsakliga frustration beror nog inte på den jag är nu, men kanske på någon jag var. Jag vet inte.

Det låter som att din frustration gentemot folk som skyller ifrån sig har mer med dig själv att göra än med andra. Varför är det så viktigt för dig att du inte skyller ifrån dig?

Och jag tror man ofta glömmer att vara tacksam över hur bra man har det.